200909

Åh, sjukt mycket som rör sig i mitt huvud just nu. Jag känner mig så trött, inte så att jag vill sova utan trött i hela kroppen. Trött i huvudet. Måste försöka koppla bort alltihopa bara! Det finns så mycket som jag vill göra, så många platser jag vill besöka och så mycket jag bara vill uppleva. Fast allt det där måste vänta. Än så länge kommer skolan först, det är min första prioritering. Har redan hoppat av en gång och att göra det igen finns bara inte. Tänker inte skjuta upp det mer än jag redan gjort. När skolan är slut däremot, då ska jag packa mina väskor och bege mig ut i världen. Men som sagt, skolan först just nu..

På lördag kommer jag tillbaka till Helsingborg för att stanna ett tag. Hur länge det blir är ännu inte bestämt. Men genom att ha varit borta i snart två månader och testat på att bo ensam och dessutom i en helt främmande stad har fått mig att växa som person. Har lärt mig mycket av upplevelsen och känner att jag mognat. Så jag har verkligen bestämt mig för att ta tag i mig själv även då jag kommer tillbaka till Helsingborg. När man är borta såhär ett längre tag så ser man så tydligt vilka som är ens riktiga vänner. De som är äkta! Jag har länge låtit människor köra med mig, låtit andra trampa på mig känner jag. Men när jag kommer tillbaka ska det bli ändring på många saker! Framför allt så har jag då som sagt lärt mig vilka mina vänner är. Och alla de människorna som tror att de kan köra med mig, jag tänker inte vara tyst längre. Jag tänker slå tillbaka som jag aldrig gjort förut. Jag trodde att jag behövde er och valde att inte lägga ner min energi på att bry mig så mycket om de där gångerna ni betedde er fel åt. Men jag har kommit fram till att jag verkligen inte behöver människor som er, jag vet vilka mina vänner är nu! Och jag vet även att det funkar jättebra med dem. Jag har hellre få äkta vänner än många ytliga.

Jag har länge varit medveten om att jag behöver avsluta vissa kapitel i mitt liv men inte riktigt tagit tag i det. För mig eget bästa borde jag gjort det för år sedan, men äntligen sätter jag ner foten. För jag orkar inte längre! Har alltid varit lat när det kommer till vanor. "Det är lättare att stanna och stå ut än att släppa taget och kämpa för att gå vidare". Så har jag alltid sett det, men jag gör det så mycket svårare för mig själv. Det är så busenkelt att släppa taget så att det är skrattretande! Jag har bara inbillat mig att det skulle vara så svårt. Men nej, nya tag som sagt. När det kommer till allt!

Nej, det har faktiskt varit underbart att vara "ensam" dessa två månaderna. Har sett vad som egentligen är rätt och fel och har även en hel del mål jag tänker uppnå då jag kommer tillbaka. Mitt högsta mål är att avsluta alla gamla kapitel i mitt liv. Bara börja om på nytt, få en helt ny start när jag kommer tillbaka. Mitt nya jag! Med mina riktiga vänner vid min sida, redo att ta mig an vad livet har att ge. Känns underbart att inte vara bunden till något/någon, behöver verkligen vara själv ett tag. Som en av mina vänner alltid säger "Jag ska vara singel tills jag är 23 så att jag hinner leva mitt liv medans jag är ung och dum!". Kunde ju inte kommit på ett bättre uttryck själv. Självklart handlar det om så mycket mer, men att veta vilka ens vänner är och bara få vara själv är en jävligt god start!

Har höga förväntningar om den här tiden jag ska tillbringa i Helsingborg och allting framför det. Jag tror verkligen på detta, det kommer att bli jätte bra! Livet är för kort för att bry sig om vad andra tycker och tänker, jag tänker helt och hållet ägna mig åt saker och ting som jag njuter av och tycker om. Skiter fullständigt i vad folk kommer att tycka, take it or leave it that's it. Har inte kunnat göra som jag själv vill de senaste åren, har inte kunnat leva mitt egna liv utan att behöva tänka mig för åt andras viljor. Men vet ni vad? Tänker inte göra vad NI vill längre, tänker inte vara den som NI vill att jag ska vara. Jag tänker bara vara mig själv till 110%.

Mig själv, helt enkelt. Me, myself and I.
Tack för mig, ciao.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0